Marie

Det här är inte sant. När jag inte trodde att morgonen kunde bli mycket värre så dyker inte ens den jädra bussen upp (eller om den ev var alldeles för tidig så jag missade den). Hur som helst så fick jag vid nio kuta runt på gården och försöka hitta någon som kunde skjutsa mig till jobbet, men självklart var alla väldigt upptagna. Så jag letade upp ett taxinummer, som inte verkade fungera. 10 minuter innan jag skulle vara på jobbet, panik panik! Jag ringde upp chefen, förklarade läget och sa att jag letade taxi nu. Han sa att taxi var allt för dyrt och att jag istället borde vänta på nästa buss - som går två timmar senare! Så nu har jag gått upp tidigt alldeles i onödan. 

Det jag inte förstår är varför chefen var så lugn när de redan är en man (tjej) kort idag. Men men, det var han som sa det... 

Gårdagen på jobbet gick bra. Chefen driver mig fortfarande till vansinne, men som min kollega sa: "Han skulle inte låta dig jobba fortfarande om han inte gillade dig". Uppenbarligen hade han låtit en tjej, precis innan jag började, provjobba i mindre än en halvtimme innan hon blev hemskickad. Synd att han inte kan visa uppskattning bara. 

Knät har mått bättre. Det knastrar och knakar i det nu när jag rör vid knät. Skrämmande. Det får eventuellt bli ett nytt besök hos doktorn i nästa vecka. Kanske kan åtminstone engelska läkare ge mig besked om vad som är fel.   

Idag blir det alltså jobb och sedan vet jag inte. Just nu känner jag för att stanna i Blandford och hitta på något med mina kollegor. Jag vill spendera så lite tid som möjligt här på gården idag känner jag. Det är inte världens bästa stämning här just nu...