Marie

Andas Marie, andas. Ett, två, in, ut. Lugn, lugn, lugn

Arg. Jag är så fruktansvärt arg. Mamman har varit i farten igen och städat upp en massa. Plötsligt ligger massor med grejer inslängda i min resväska (inte ens mina grejer), skitiga kläder har pressats ner i byrån med mina rena kläder och sen det som stör mig mest: ett papper och en bok är helt borta från den stol jag lagt dem på! Pappret innehåller uppgifter om och telefonnummer till ett potentiellt jobb som jag skulle ringa till idag. Boken är lånad på Blandfords bibliotek och skulle återlämnas idag. 

Mamman har så klart ingen aning om var grejerna är. Någonstans i rummet, fick jag som svar. ARRGH. Jag orkar inte med att folk rör mina grejer! 

Sedan det blev fullt hus här har det blivit så där hektiskt igen. Igår slapp jag vara i huset särskilt mycket i alla fall för Yasar från caféet i Stur ringde och frågade om jag kunde komma in och jobba. Idag blir det besök hos mormorn, besök på biblioteket (måste förnya lånet nu istället!) och så ska jag gå igenom lediga jobb i fredagskatalogen.

Men först av allt måste jag verkligen lugna ner mig.      

Hamnen i Poole




Simon och Frank roade sig med spel innan bowlingen


Upp dit skulle vi


På toppen!


På väg ner igen

Tillbaka i England! Den här gången med Sanna som sällskap. Veckan i Sverige var underbar. Det var så skönt att vara hemma igen och få ladda batterierna.

I onsdags åkte jag och Sanna till London. Efter många om och men kom vi fram till vandrarhemmet mellan King's Cross och Russel Square. Centralt och bra. Ett renodlat partyhostel med en massa ungdomar överallt. Det var inte det fräschaste jag sett, men det funkade för två nätter. Dagen i London spenderades genom att besöka Green Park, Buckingham Palace och sen ha en heldag med shopping på Oxford Street. På kvällen var vi i vandrarhemmets bar/klubb och spelade biljard med två irländare fram till 3 på natten. Så en lyckad semester i London, men det blev inte mycket sömn.   

Nu är vi nere i Dorset igen. Jag blev riktigt glatt överraskad av att se förändringen som skett med min och Simons lilla "stuga". Han har gjort en bra jobb så nu kan vi bo kvar i plåtvagnen hela hösten utan att frysa ihjäl!

Igår åkte jag, Sanna, Simon och Frank ner till Poole. Frank släppte av oss vid hamnen där vi tog en promenad och åt lunch i solskenet. Frank mötte upp oss lite senare igen och tog oss till ett Heron City-liknande ställe där vi bowlade. Killarna mot tjejerna. Och vi vann så klart! För att skryta lite mer kan jag säga att jag fick mest poäng av alla dessutom, lalala.

Sedan åkte vi hem till Child Okeford och gjorde oss klara i turbofart för en utekväll. Taxi och tåg till staden Salsbury där vi partade hela natten lång. 

Idag har vi varit ute i det underbara vädret nästan hela dagen. Sol och 20 grader, härligt! Vi cyklade till en av kullarna i närheten och besteg den. Vi tog en liten paus för solande i gräset också. Efter det bar det iväg på cykel till grannbyn för att handla mat. Så lite motion har vi fått idag i alla fall.  

 
Vårt "underbart fina" rum på vandrarhemmet i London. Hemska färger!




Solpaus i Green Park

Party-/biljardkväll på vandrarhemmet


En tvättäkta turist

Nu är det bekräftat. Jag har en inflammation vid högra, nedersta visdomstanden. Tandläkaren jag var hos igår i Stur sprutade in någon vätska som skulle rena och bad mig komma tillbaka om det ej blivit bra, eller åtminstone om 6 månader igen.

Innan tandläkarbesöket sprang jag på Si i stan och sedan chefen som tyckte jag kunde komma in och jobba efter tandläkaren när jag ändå var där. Gärna! Förutom att jag missade bussen hem och fick vänta över en timme på nästa så hade jag en riktigt lyckad dag.   

Idag satt jag två timmar och la broschyrer i kuvert åt en kvinna här på gården. Extrapengar, ja tack. Sedan lyckades jag fixa skjuts av en man som skulle till Blandford. Jag var i Blandford några timmar innan det bar hemåt igen.

Det är bara två dagar till jag åker hem nu. Kvällens uppgift blir att hitta en väska jag kan ha på resan. Annars får jag köpa en imorgon.

Sanna har bestämt sig för att komma ner hit några dagar vilket ska bli riktigt kul! Så planen ser ut som följande:

Torsdag : Till Stockholm
Onsdag: Till London med Sanna
Fredag: Vi åker ner till Child Okeford
Tisdag: Sanna åker hem igen

Vilken bra dag jag har haft! Chefen är hur skön som helst. Vilken chef nästan tvingar en att sätta sig vid facebook när det inte finns något att göra? Eller sätter på en cd med partymusik på högsta volym när det är dags att städa upp i caféet?

Tyvärr fick jag veta att han egentligen inte behöver några fler som jobbar där, utan att han bara tog in mig för min skull, för att jag ska få tjäna lite pengar. Han bad mig komma och jobba på måndag igen i alla fall. Förhoppningsvis så fixar han så det finns tid för mig att jobba mer i framtiden. Vi har kul tillsammans än så länge åtminstone.

Jag blev ivägskickad att köpa mjölk idag och blev med åtta liter mjölk i händerna kallad "a walking cow" av en gammal dam bakom mig i kön. 

Imorgon blir det uppstigning tidigt för att åka till Poole. Shopping på g! Jag är i desperat behov av sockor. Jag fryser fötterna av mig i vår lilla stuga. Hösten har verkligen anlänt! Sen är det en massa fler saker jag skulle vilja ha så klart. Efter det blir det kanske bio och eventuellt en kort (!!) utekväll eftersom Simons kompis fyller år. Vi måste dock hitta på någon bra ursäkt för att inte stanna för länge. Simon har lovat mig att inte festa vilt med sina galna kompisar den här helgen...    

Rätt händelserik dag för en gångs skull. 

Besök hos mormorn i Stur igen. Hon var inte på sitt bästa humör tyvärr. Passade på att köra en tvätt när jag ändå var där. Sen vidare in till stans centrum. Besök hos tandläkaren för att boka tid (ska dit mån 27), till hotellet/puben där de erbjudit mig jobb förut (de hade tyvärr hittat någon annan nu) och så till caféet med ägaren som känner familjen Cross. Han hälsade glatt på mig när jag kom in och beklagade sig över att han inte kunde erbjuda mig något jobb och bad mig slå mig ner. Han bjöd mig på en kopp te och började småprata. Så gick han iväg någon minut, kom tillbaka och sa "Kan du komma in imorgon?".

Så jobb nummer 3 startar imorgon! Önska mig lycka till!

Jag hann med att gå vilse  i den "stora" staden också. Tänkte ta en genväg men misslyckades och en snäll gammal dam fick hjälpa en irrande Marie tillbaka igen.

Så som ni kan förstå blir det ingen hemkomst till Sverige imorgon. Eventuellt att jag kan åka hem några dagar i slutet på september. 

Hm... nu tog allt en ny vändning igen. Jag har försökt få tag på min chef i två dagar genom att ringa ett antal gånger och till och med åka till jobbet för att träffa honom. Ingen lycka. Har bara fått svaret: han ringer tillbaka snart. När jag var i Blandford idag för att träffa honom så snackade jag med en kollega som sa att det varit lugnare på caféet på sistone och att de därför antagligen inte behöver all personal de har för tillfället. Tack, det var allt jag behövde veta.

Eftersom jag börjat betala hyra här kan jag inte sitta hemma och vänta på att chefen ska ringa mig när jag behövs så därför är jag nu på jakt efter jobb igen. Suck. Jag gick till ett café och blev där hänvisad till ett hotell där jag fick fylla i en lång blankett. Sista sidan innehöll frågor som Vad är det finaste du någonsin gjort för en människa? (tja, varför inte?), Vilken är din favoriträtt och -dryck, och varför? (Hmm...?) och Klämmer du på mitten av tandkrämstuben för att få ut tandkräm? (vad i..?!).

De sa på hotellet att det kan ta upp till flera veckor innan de går igenom blanketterna och börjar intervjua folk så därför gick jag till en pub i stan också och frågade om jobb. Tjejen som jobbade då tyckte att det behövdes mer folk där så hon tog mina uppgifter och skulle ge till chefen ikväll. Jag passade på att fråga om boende och en man vid baren la sig då i konversationen. Han bad om mitt nummer och ringde lite senare och gav mig ett nummer till en som hyr ut rum. Han skulle höra av sig om han fann fler nummer.

Så det har varit en rätt bra dag trots att jag antagligen är arbetslös igen. Det händer ju åtminstone saker hela tiden.     

Sitter och lyssnar på Sveriges em-kvalmatch på webradio. Kunde inte kolla på matchen på TV8s hemsida pga att jag använder engelskt bredband. Dåligt!

Jag vet inte vad som hänt men plötsligt är det sommar här. Det har varit sol i snart en vecka, otroligt! Och det fina vädret ser ut att fortsätta ett tag till. Min lediga dag har jag spenderat i solen mestadels. Jag följde med Simons mamma och lillbrorsa till en flod. Badade gjorde jag dock inte. Jag gick i med fötterna och trodde seriöst att de skulle få köldskador. Så kallt vatten har jag inte känt på länge!

Har inte hört av min chef än om när jag ska jobba nästa gång. Jag börjar bli lite orolig. Hoppas jag får jobba igen!

Förutom att ha suttit ute i solen idag så har jag även passat på att tvätta nästan alla mina kläder. Tre maskiner blev det!


Mamman och brorsan vågade sig i det iskalla vattnet


Vackert engelskt landskap

Jag hittade en underbar park i Blandford igår där jag slog mig ner med en bok i det fina sensommarvädret som vi blivit bortskämda med de senaste dagarna. 

 


De senaste dagarna har det inte hänt mycket. Jag har jobbat, hängt med kocken på pub, vandrat runt i Blandford och varit här ute på landet. Imorgon är jag ledig och har ingen aning om vad jag ska ta mig för då. Chefen skulle ringa nästa gång jag ska jobba så har ingen aning om när det blir just nu. Förhoppningsvis jobbar jag inte på lördag. I så fall lär det bli en tripp till Bournemouth med Si och Frank.

Idag läste jag ut boken "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson. Den rekommenderar jag varmt! Om skratt förlänger livet så förlängde den boken mitt liv med ett antal år. Läs läs läs säger jag bara! Den passar alla åldrar. 

Imorgon börjar sökandet efter en lägenhet i Blandford på allvar. Varken jag eller Simon känner för att bo kvar här länge till... 
 

Sommarvärme, jobb och ännu en bakad potatis (har tappat räkningen på hur många jag ätit sen jag kom hit nu)

Andra jobbdagen avklarad. Jag avskyr att vara ny på jobbet, för jag känner mig alltid så osäker. Jag vill ha full kontroll. Jag börjar lära mig hur allt går till nu i alla fall. Det jag fortfarande undviker att göra är att använda kassamaskinen och göra olika sorters kaffe och drinkar. Att ta beställningar är inte heller min favoritdel. Det tar sådan tid för mig att få allt rätt nedskrivet när folk beställer saker som jag inte har en aning om vad det är. Det blir till att plugga på menyn känner jag.

Chefen är fortfarande en idiot och lägger näsan i blöt hela tiden. Idag klagade han på att jag var för tyst, för försiktig. Herregud, jag är ny på jobbet och dessutom så hör gästerna mig utmärkt så den piken orkar jag inte bry mig om. När det inte är mycket att göra hänger jag gärna i köket med de trevliga kockarna. Den snälla servitrisen Amy berättade att hon planerar att sluta efter den här veckan, pga att hon inte står ut med chefen längre. Det bådar inte gott...

Jag jobbade från 10:30 till 15:30 idag. Jag var sista servitrisen att få gå hem. Bussen missade jag med någon minut och nästa gick inte förrän 1,5 timme senare så jag hängde på kocken Mat till en pub för att fördriva tiden.

Fransmannen Olivier lämnade gården idag. Sorgligt. Han var en rolig prick att umgås med. Nu ska istället en kille från Wales och senare en tjej från Schweiz komma och jobba här på gården. Hoppas de är minst lika trevliga!